Introduktion till skyddsglas

Skyddsglas beskriver en glasprodukt som har testats för sin förmåga att under en viss tid stå emot ett specifikt hot, t.ex. inbrott, beskjutning eller explosioner. Skyddsglas består vanligtvis av två eller flera glas som laminerats med ett eller flera lager av folier eller polykarbonat. Tjockleken på skyddsglaset bestäms av vilken skyddsnivå som krävs. Det starkaste skyddsglaset kan motstå en explosion motsvarande 100 kg TNT utan att splittras. 

När det gäller byggnadssäkerhet är konceptet med ett omfattande säkerhetssystem av största vikt, och skyddsglas är en grundläggande komponent i detta holistiska synsätt. 

Ett skyddsglassystem består av en kombination av element som samverkar för att skapa ett robust försvar mot olika hot. Systemet omfattar vanligtvis skyddsglas, ramverk, infästningar och andra relaterade komponenter. Tyngdpunkten ligger på integration - att säkerställa att alla komponenter samverkar utan problem för att ge maximalt skydd. 

Även om enskilda komponenter kan uppvisa imponerande motståndskraft när de testas separat, ligger det verkliga måttet på ett glassystem med hög skyddsnivå i dess förmåga att fungera sammanhängande. De boendes säkerhet är beroende av att dessa komponenter fungerar tillsammans som en helhet. Skyddsglas fungerar som en länk som kopplar samman olika element till ett enhetligt skydd mot potentiella hot. 

Skyddsglas används i en mängd olika applikationer där det är viktigt med förbättrat skydd mot hot som inbrott, ballistiska attacker, sprängningar och andra säkerhetsrisker. Här är några vanliga områden där skyddsglas används i stor utsträckning: 

Statliga byggnader: 

• Statliga och regionala myndigheter. 
• Militära anläggningar. 
• Ambassader och konsulat. 

Finansiella institut: 

• Banker och finansinstitut använder ofta skyddsglas för att skydda sig mot inbrott och rånförsök. 

Kritisk infrastruktur: 

• Kraftverksanläggningar. 

• Anläggningar för vattenrening. 

• Centraler för telekommunikation. 

Kriminalvårdsanstalter: 

• Fängelser och häkten använder skyddsglas för att förhindra rymning och obehörig åtkomst 

• Skyddsglas kan förutom i administrativa utrymmen även användas i celldörrar 

Kommersiella byggnader: 

• Skyddsglas kan användas i vissa delar av företags huvudkontor, särskilt där det finns känslig information. 

Detaljhandel: 

• Exklusiva detaljhandlare kan använda skyddsglas för att skydda värdefulla varor och för att förbättra den övergripande säkerheten i butiken. 

Flygplatser och transporthubbar: 

• Flygplatsterminaler och transportcenter kan ha glas med hög skyddsnivå för att skydda mot potentiella hot. 

Utbildningsinstitut: 

• Vissa skolor och universitet kan installera skyddsglas för att förbättra säkerheten för elever och personal. 

Hälso- och sjukvårdsinrättningar: 

• Sjukhus och andra vårdinrättningar kan använda skyddsglas i områden som kräver extra skydd, t.ex. akutmottagningar eller apotek. 

Tillämpningar för bostäder: 

• Skyddsglas blir allt populärare i exklusiva bostadshus, vilket ger ett extra skydd för husägarna. 

Museer och gallerier: 

• Värdefulla konstsamlingar kan skyddas mot stöld och vandalism med hjälp av skyddsglas. 

Skyddsglas används i princip i alla miljöer där säkerheten för personer, tillgångar eller känslig information är av yttersta vikt. De specifika kraven varierar beroende på de upplevda hoten och den skyddsnivå som behövs för varje tillämpning. 

Det finns flera olika typer av skyddsglas som är tillgängliga för byggnadsägare. Dessa omfattar inbrottsskyddande glas, skydd mot beskjutning och explosionsskyddande glas. Dessa glas kan kombineras med andra prestandaegenskaper inklusive brandklassade egenskaper, och många andra komfort, värmeeffektivitets- och designegenskaper för en verkligt multifunktionell produkt. 

Den europeiska standarden EN 356 fastställer kraven för glasets motståndskraft mot manuella angrepp, som kan uppstå vid inbrott. Denna standard fastställer också ett klassificeringssystem som klargör vilken skyddsnivå som erbjuds av olika typer av glas. 

Glas som klassificeras enligt de lägsta nivåerna av motstånd mot angrepp, P1A upp till P5A, kan motstå ett angrepp som simulerar vandalism (en icke-förberedd handling) och motstå upprepade stötar symboliserade av fallande stålkulor. Glas som klassificeras enligt de högsta nivåerna, P6B upp till P8B, kan motstå större kraft och upprepade attacker med användning av minst 12 slag från en hydraulisk hammare och 19 slag av ett yxhuvud (en överlagd handling med verktyg). Glas i klasserna P6B till P8B anses ge det mest effektiva skyddet mot inbrott, men är inte särskilt effektiva mot användning av tunga verktyg. 

Viktig information: EN 356 jämför motstånd mot angrepp men tar inte hänsyn till varaktighet (endast motstånd mot slag). 

Skottskyddande glas testas enligt den europeiska standarden EN 1063 för sin förmåga att motstå påverkan från ammunition som avfyras från handeldvapen, gevär eller hagelgevär. Glas i klasserna BR1 till BR7 testas för sin förmåga att motstå beskjutning från ett handeldvapen. Glas inom klasserna SG1 och SG2 testas för sin förmåga att motstå beskjutning från ett hagelgevär. 

Glas inom klass SG1 testas genom att motstå ett skott avlossat i mitten av glaset. Alla andra produkter testas med tre kontrollerade skott i en 120 mm triangel. 

Skottskyddande glas måste vara märkt för att identifiera angreppssidan, samt om det är en splitter (S) eller icke splitter (NS) produkt. För att klassas som skottskyddsglas måste glaset sitta kvar i sin ram. I vissa fall kan det förekomma splitter på den sida av glaset som vetter mot personer som vistas i lokalen. Dessa splitter, eller s.k. spall, kan eventuellt träffa en person som befinner sig på den säkra sidan av glaset.